Många tankar & liten blir stor

Uncategorized

Det är många tankar i huvudet just nu… och jag är en sån tänkare, så ibland äter det också upp mig. Försöker mig på lite mindfulness för att låta tankarna komma, stanna kvar i en sekund och sedan få bort dem, men det går sådär.

I vilket fall, det är mycket jag tänker på som jag inte delar av mig här. Som är för personligt. Som jag är på god väg att lösa och det känns så himla bra. Men det är fortfarande en bit kvar och det har bitvis varit en tuff vår.

Mina tankar handlar också mycket om lille W. Jag kan inte riktigt ta in att jag bara är hemma sex veckor till som föräldraledig. Sedan väntar 5 veckor semester och därefter börjar jag jobba heltid (och när F börjar jobba igen i slutet av september så är jag ledig en dag i veckan).

Jag är så ambivalent. När jag är inne och jobbar en dag i veckan så njuter jag till max. Och längtar tillbaka till jobbet. Tillbaka till karriärtjejen, tillbaka till att använda hjärnan på ett annat sätt. Ha på mig kavaj och knappra på tangentbordet, gå in i nya projekt och hjälpa kollegor och göra framsteg.

Men så nästa dag sitter jag på lektäcket här hemma på golvet och ser lille W leka med sina klossar och sin ”dator”. Leker kurragömma och kryper runt bland dammråttorna (hey, vem hinner städa?!) här hemma och leker tittut med lille W bakom soffan. Och då tänker jag: ”Men herregud, vill jag bort från detta? Detta fina och underbara?”. ”Ska någon annan, okänd person, ta hand om vårt barn på dagarna medan jag jobbar och tjänar pengar?”. ”Vem ska trösta lillsmurfen när han slagit sig och är ledsen och ropar ”mamma”?”.

Åh, jag är inne i en känslig period just nu och kan inte ens skriva detta utan att mina ögon tåras. Lillsmurfen har blivit stor bebis. Som ska börja på förskola i augusti och skolas in med andra barn och lära sig bordsskick och busa och leka och ha roligt.

Jag vet att förskolan är bra, för han behöver stimulans som inte jag alltid kan ge. Och jag har under många veckor under hans liv önskat att jag fått börja jobba igen, speciellt då han skrikit sig igenom dagarna (innan han fick konstaterad mjölkallergi). Men nu… nu är han så underbart mysig! Och han älskar när jag busar med honom. Skrattar så han kiknar. Såklart vi kan fortsätta skratta och busa men det kommer inte bli detsamma som att vara hemma 24/7 sex dagar i veckan.

Det jag försöker säga till mig själv med det här inlägget är nog att: njut av de sista veckorna till max, sug in allt mysigt och underbart och lägg i minnet! Oroa dig inte för förskolan – han är stor bebis nu som kommer älska förskolan; barnen, fröknarna, leken och buset. Att du tänker allt det här betyder att du är världens bästa mamma åt lille W och älskar honom mer än livet sig självt ❤

Jag antar att alla föräldrar går igenom samma sak. Våra bebisar blir stora fort, busfröna ❤

Annonser

Härliga fredag & en bra avslutning

Uncategorized

Hej Fredag!

En ensamdag för mig och lilleman då F jobbar och sen är på jobbgalej. Igår kväll var jag less på alla sambons utemiddagar med jobbet (ikväll var det jobbfest i Malmö) men sen bestämde jag mig för att tänka positivt istället. Myskväll med lilleman och mig själv fick det bli! Fredagsmys deluxe.

Vi promenerade till Maxi och väl där, tillsammans med alla andra helsingborgare (självklart kom vi dit preciis när alla slutat jobba typ), så köpte vi gottis till lilleman (välling) och gottis till mig (taboulleh, tzatsiki och kycklingspett från delikatessen).

När lille W fått sin middag, något sen men han var lika glad ändå, så plockade jag undan i lägenheten med honom hängande på armen. Huuur mycket kan en vuxen och en bebis egentligen stöka ner under en heldag hemma? Oh. My. God. Jag försökte göra det till en rolig stund och flög flygplan och busade med lille W under tiden. Mest för att han sen skulle vara en glad prick då jag bestämt mig för att träna. Yogamatta fram, klä av bebis lite så han får lite fredagsfeeling och kan krypa rundor utan att svettas ihjäl och sen köra igång!

Tydligen var det extremt roligt idag att titta på mamma när hon tränade så detta blev succé! Vi busade, lekte tittut och kurragömma och pussades mellan mina utfallspromenader, knäböj, armhävningar, plankor och rumplyft 🙂

Lille W blev lite hyperaktiv och kröp runt som en galning fram och tillbaka mellan alla leksaker och bara flinade och busade, men som tur var slocknade han på ungefär trettio sekunder när jag lade honom efter välling så det var nog bra han fick ur sig lite energi.

Nu har jag ätit upp delikatesserna och har bara vin kvar. Fortfarande i träningstightsen, så jag känner mig fortfarande duktig. Smaskar lite brieost också, så underbart gott det är…

Ensamkvällar kan ju ha sina fördelar också.

Dag utan plan & val av barnvagn

Uncategorized

Idag var en dag utan planer. Ibland kanske man jublar och tänker, åh, vad skönt! Men med en 11-månaders som vill bli konstant underhållen, så är det mer, ånej! vad ska vi hitta på idag då?

Det regnade, så vi tog en tur till Väla, lilleman och jag. Åt lunch, strosade lite i affärer. Det låter väl mysigt? Det var inte jättemysigt, om jag ska vara helt ärlig. På Wayne’s skrek han höga ljud (först av glädje, det är ok, sen av enorm frustration) ungefär en gång i minuten. De runt oss kastade lite halvglada blickar på mig då och då. Störde dem i lunchen liksom. Medan jag försökte roa så gott jag kunde (och mata och mata mig själv) så blev det halvt matkrig. Jag hade glömt haklapp, det var nummer ett. Nummer två var att lille W nu börjat slå ut med händerna häftigt när skeden kommer mot munnen så att maten flyger. Det hände några gånger. Och gjorde han inte det så bet han av maten på halva skeden så att andra hälften flög ut på kläderna. Och på min tröja. Och min scarf. Och på barnstolen. Och på golvet och nya skorna. Pust. Tålamod! När jag högt sa att ”nu lämnar jag dig här och handlar själv”, så fick jag återigen Evil eye från de bredvid. Nu för att de säkert tyckte jag var en dålig mamma som sa så. Well, well.

Sen så skulle vi shoppa presenter. Jag hittade 1 av 3, det fick räcka. Att gå i leksaksaffär trodde jag att lille W skulle tycka vara roligt, men icke. Fyra majskrokar fick jag muta med, det enda som muntrade upp honom denna argdag.

Väl hemma blev han glad igen. Mumsade mellis och lekte. Han kanske ville varit hemma hela dagen, vem vet. Svårt att veta när de små inte kan prata.

Just ja, vagn skrev jag i rubriken också. Jag älskar vår Brio Smile, MEN ibland får jag krupp på vissa saker. Som på bromsen, som precis är reklamerad och bytt till ny, och som fortfarande fastnar då och då (typ varje gång). Och suffletten som låter EXTREMT mycket när man fäller upp och ner. Och att det är väldigt klumpigt (eller om det inte går alls?) att fälla ihop vagnen i en del (sittdel och underrede) så att den måste delas när den ska in i bilen.

När tålamodet redan prövats, så vill man bara ha en barnvagn som gör EXAKT som man säger. Hör du det, Brio Smile?

Nystart & hur ska det gå till?

Uncategorized

Jag behöver en nystart med bloggen på nåt sätt, för att hitta inspirationen igen. Jag vet inte hur, men har ni några tips så kom gärna med dem!

Det är så kul att blogga. Jag går ofta under dagarna och kommer på saker jag vill skriva om. Men sen så finns inte tiden att knåpa ihop inlägget. Jag som är lite av en mobilnörd har inte riktigt kommit in i mobilbloggandet. Tyvärr.

Det som har hänt är att jag kommit in i min träning igen och jag mår så himla mycket bättre! Den största anledningen att jag nu fått tummen ur är att jag känner av smärta i mitt bäcken, ungefär som foglossningen jag hade under graviditeten. Not nice. Men nu så! Med hjälp av sjukgymnast så gör jag hennes styrkepass två gånger i veckan. Sen så tränar jag och några andra duktiga mammor Mamma BootCamp i pålsjöskogen en gång i veckan. Tufft pass där barnet hänger med i vagnen. Utöver det rider jag två kvällar i veckan och promenerar dagligen ca en timme i lugnt tempo med vagnen. Mina bäckenproblem är lite bättre, men jag känner fortfarande hemsk smärta vissa dagar, främst när jag promenerar eller tar minsta lilla steg bara hemma i lägenheten. Jag hoppas att detta går att träna bort för gott snart…!

F är på veckolånga resor då och då nu under våren och då passar jag och lilleman på att umgås med mina föräldrar, världens bästa mormor och morfar. Morfar är ju favoriten nummer ett. Vilken lycka när lille W får umgås på tu man hand med honom varje morgon när vi är där! Och vilken lycka för morgontrötta mamma och mormor som får sova samtidigt, och som sen är utvilade för mer bus! Win win.

För övrigt så har ändå det här året gått sjukt fort. Snart är lille W ett år. Ett helt år! Känns overkligt. Hur har det gått till liksom?! Det har varit tufft, med alla sömnproblem och magont. Men nu är det liksom helt annorlunda. Det där ljuva mammalivet, som alla pratat om, det har jag nu! Och nu har jag bara 7 veckor kvar av mammaledigheten. Och sen efter det 5 veckor av semester för mig och föräldraledighet för F, det vill säga fem veckor av familjemys! Och sen… sen väntar jobb igen. Ska bli kul att gå upp på fulltid igen och ge järnet på jobbet, som den karriärista jag ändå är, men också lite skrämmande. Kommer ju sakna lille ligisten något alldeles jättemycket!

Bjuder på lite bilder från senaste tiden. Och så hoppas jag att tiden infinner sig så att det inte blir lika länge till nästa inlägg. Vad händer i era liv? Något nytt? Ha en fin dag!

IMG_1966

Mat är gott!

IMG_1992

Duplot hos mormor & morfar är stora favoriten!

IMG_1998

Undra vad som rör sig i litens hjärna? Vår lille funderare!

IMG_2086

Snorig liten vilar ut hos mamma ❤

IMG_2095

När man precis lärt sig krypa, och ska lära sig att stå samtidigt, blir det många blåmärken i pannan… ajajaj!

IMG_2105

Liten jeansrumpa! Svårt med pojkbyxor med mjuk midja som också är coola – men jag hittade! På Kappahl, storlek 86 fick det bli för att nå om lilla magen ❤

IMG_1968

Här är jag & har det bra

Uncategorized

image

Här sitter jag och har det underbart. Checkat in i sommarhuset, jag o lille w tillsammans med mina föräldrar. Imorgon förmiddag hämtar min syster upp F som kommer med tåget från Kastrup och ansluter de också. Nu sover lille w och vi har ätit god middag och dricker nu vin och bara njuter av havet och utsikten. Får ny energi!
Lille w verkar gilla det här ute lika mycket som jag så jag tror det blir underbara familjedagar här! Ska njuta till max av bästkusten 🙂

Kram på er alla och glad påsk!

Batteriet i min systemkamera passade på att ladda ur och laddaren är glömd hemma, men satsar på att fota finfina bilder med min systers kamera istället!

Min jobboholic-familj & onsdagskväll

Uncategorized

Tv’n står på hos mamma och pappa i bakgrunden.

Jag sitter i soffan och jobbar. Jag ska inte in till kontoret denna veckan, den enda dag jag jobbar, utan ska göra en presentation hemifrån på kvällstid istället.

Mamma sitter vid matbordet några meter ifrån. Jobbar hon med, för hon har det stressigt som alltid på jobbet. Jag är glad att jag jobbar på ett privat företag och inte kommunalt som min kära mor. Pust.

Pappa, ja han sitter inne på sitt kontor och kvällsjobbar. Han checkade ut vid tre för att spela golf och då får han ta igen lite på kvällen. Så är det att vara egenföretagare. Flexibelt.

Vi är alltså tre vuxna här. Tre av tre jobbar. Varifrån har jag fått mitt workoholic-beroende mån tro? 😉

Skämt å sido, särskilt sociala är vi inte. Vi möttes i köket för en timme sen iaf och hällde upp kvällskaffe i varsin kopp. Men så utbrast mamma helt plötsligt: ”Men det är ju onsdag idag!”. Och både jag och pappa förstod vad hon menade.

Varje onsdag tar mina föräldrar en liten mummelmann, som är ungefär som jägermeister. De firar att det är mitt i veckan typ och gör en vanlig, tråkig onsdag lite roligare helt enkelt. Jag gillar inte mummelmann, men om jag är här en onsdag så tar jag en Kaluha. Gott det med 🙂

Så fungerar min lilla familj, hihi.

Ha en fin kväll!

Måste bli bättre på att ta bilder till bloggen! Sjukt tråkigt utan bilder ju… Men man har ju fullt upp med en liten och det är ofta jag glömmer att ta fina foton… skärpning på den fronten, Josefine!

Dränerad på energi & bebis som lärt sig krypa!

Uncategorized

Idag är jag verkligen dränerad på energi. Missförstå mig rätt, ofta är lille W helt ljuuuuvlig nuförtiden. Men just nu lär han sig väldigt mycket, och det påverkar hans sömn ännu mer, som redan som ni vet är hans akilleshäl. Funkar inte den, funkar inte familjen. Min käre far, som är W’s store favorit, erkände till och med han att idag, då har lille W varit en liten ligist 😉

Han har lärt sig att krypa! Det är underbart. Jag tycker i alla fall det nu, ett tag, tills jag inser vad han kommer krypa efter så småningom. Jag har inte gömt någonting i lägenheten där hemma (och har inte så mycket att gömma heller, eftersom vi bor temporärt just nu) men här hos mina föräldrar där jag är just nu så finns mycket nytt, roligt att peta på och leka med och öva på att krypa till. Det är full rulle men det är bara kul!

Om bara ungen kunde sova ordentligt också! Innan har räddningen varit att lille W lärt sig sova i stillastående vagn ute. Men nu går inte det heller verkar det som. Nu måste jag spänna fast honom mer än vad jag gjort innan i vagnen för annars reser han sig upp och drar sig i solskärmen. Farligt, farligt! Men med bälte i vagnen så får lille W panik och skriker som den värsta och sparkar med benen. Vill inte sova för allt i världen. Sen fick han sova inne i sängen och då var han så trött så han sov över hela lunchen.

Detta resulterade i att när han inte ville sova eftermiddagsvilan, för han hade ju sovit så mycket över lunchen, tyckte han. Men ändå var han trött runt halv fyra. Trots trugande och mysande och gosande så ville han inte sova. Så han fick komma upp och leka. Mellan klockan halv sex och kvart i sju var jag glad att vi var tre personer som hade hand om lille ligisten. Pust! Tröttmössan.

Lille W har otroligt svårt att slappna av. En sjuksköterska på sjukhuset sa att hon aldrig sett ett barn som kämpar mot sömnen som han gör. Han kan absolut inte sova borta. Inte ens i sin egen vagn om den är någon annanstans. Han kan somna i rullande vagn på promenad, men sover då bara 30 min. Minsta lilla ändring i tempo eller om man går in i en affär (i samma tempo) gör att han vaknar. Detta ställer ju till lite trassel i vardagen ibland men jag börjar vänja mig. Får tacka nej till socialt umgänge allt som ofta för att lille W behöver sova och kan inte sova i vagnen i deras trädgård tex. Jag vet inte vad som gör att han är så känslig, han bara är det.

Det som oroar mig är om vi ska ut och resa till hösten, som vi nu tittar på. Men sen tänker jag att han måste ju sova på dagen om vi är på resa också, nån gång somnar han ju. Kanske lite trassligare än hemma bara. Så vi kommer boka en resa ändå. Blir nog Egypten eller Dubai. Eller kanske kanarieöarna. Vi får se. Det måste vara lagom lång flygresa med en liten ligist 😉 En väldigt söt och älskvärd liten ligist ❤

Ja, nu blev det lite bebissömn igen. Det är väl där jag känner att jag behöver skriva av mig lite.

Hoppas ni har en fin tisdagskväll! =)

Mjölkfri liten & hur det funkar

Uncategorized

Här kommer ett inlägg som jag finurlat på ett tag och låtit det växa fram, allteftersom lille W sakta blivit bättre i sin lilla söta tjockismage! 

Nu har lille W varit mjölkfri i ungefär två månader. Hur funkar det då? Vad har ändrats i vårt liv? Blivit bättre/sämre?

  • Lille W har börjat sova ett långpass på förmiddagen! Halleluja! Han får gröt, är trött, får overall, läggs i vagnen på balkongen och istället för att skrika så somnar han lugnt och fint av sig själv inom två minuter. Istället för att vakna gallskrikandes och hysterisk efter 30 min sharp och vara helt omöjlig att söva om (och behöva tas upp, grinig och gnällig och ledsen) så kan han gny lite runt 30 min men sen sova mellan 1h 15 min upp till 2 h! Av sig själv, oftast utan uppvak!
  • Lille W skriker inte längre när han får riktig mat utan äter med en hästs aptit ungefär 🙂
  • Lille W har helt slutat kräkas. Detta är ju helt sjukt, slutade på bara någon dag. Vi har ju typ trott att tio ordentliga spyor (mer än vad en dregglis tar) per dag varit helt normalt, eftersom lille W kräktes ungefär fem gånger så mycket per dag när jag ammade honom. Men nu förstår vi att det inte var normalt, för nu kräks han bara om han läggs på mage precis efter ett mål eller om han druckit mycket vatten för fort. Helt normalt.
  • Lille W sover mycket bättre på nätterna. Innan vaknade han ca 10-15 gånger per natt mellan 00-06. Sjukt trötta föräldrar. Sjukt trött och grinigt barn. Nu: glad bebis som sover 19:15-06:15. Glada föräldrar!
  • Lille W var sjukt trött överlag efter vi började med mjölkfritt, vilket betydde att han fortfarande var ganska grinig och gnällig, ändock mycket gladare än innan! Redan en halvtimme efter ett långt sovpass blev han trött igen. Läkarna, och jag, trodde det berodde på att han hade så mycket sömn att ta igen. Han var glad att kunna sova utan magont helt enkelt. Så vi lät honom vara gnällig och trött och sova det han ville. Sakta men säkert blev också detta bättre, och jag fick sen höra att det oftast tar 7 veckor innan ALL mjölk är ute ur kroppen vilket kan förklara. Det gjorde fortfarande lite ont i lilla magen. Nu är han pigg när han är vaken och när han blir trött lägger vi honom, ungefär så enkelt är det 😉 Den enorma tröttheten har helt enkelt försvunnit och han sover troligen bättre när han väl sover.
  • Lille W kan nu ligga på mage och leka! Innan klarade han 10 sekunder ungefär. Vem vill ligga på mage när den gör ont?! Nu kan han ligga kanske tre minuter i alla fall. Framsteg!

Saker som vi fortfarande har ”problem” med, som kommit ut av detta ovan, är att han fortfarande har lite sömnstörningar. Några gånger i veckan får han skrikutbrott och vägrar sova fast han är helt slut. Och han kan inte sova någon annanstans än hemma i stillastående vagn ute på balkongen. Vilket försvårar om vi är iväg någonstans… han kan sova 30 min i rullande vagn på promenad. Och då och då får jag honom att somna bredvid mig i vår säng, men då tar det 30 minuter eller mer att få honom att slappna av ordentligt.

Han har varit van att vakna så mycket under sin första tid i livet så han rycker till vid varje litet ljud om han sover och riskerar att vakna, men detta har blivit mycket bättre de senaste veckorna! Vi har byggjobbare som anlägger gården här bredvid och han har nu fått vänja sig vid att sova bredvid en högljudd hjullastare som lassar jord fram och tillbaka. Och verkar faktiskt gilla det! Så det finns hopp!

Det bästa av allt är att vi fått vår bebis tillbaka! En glad och go kille som gillar livet. Som leker och busar och skrattar och vill upptäcka. Som snart lär sig krypa. Och ställa sig upp. Som älskar sina föräldrar som älskar honom ❤

Att ha ett barn som varit konstant missnöjd i åtta månader har varit tufft, extremt tufft. Det har frestat på förhållandet mellan mig och F. Det har frestat på mitt självförtroende som mamma. Det har frestat på lille W. Jag försöker tänka att våra erfarenheter har gjort oss starkare. Jag njuter nu mer än någon annan tror jag när jag träffar andra barn och mammor och lille W är en glad bebis. Han skriker och gnäller inte längre, jag behöver inte gå hem med tårar från mammaträffar. Jag behöver inte bära honom konstant, han kan leka själv, eller med mig, på golvet utan skrik. Jag njuter av allt så himla mycket mer nu så jag kan inte beskriva det ❤ Tänk vad en liten ond bebismage kan göra!

Sjukstuga & spahelg

Uncategorized

När man inte själv mår helt hundra och helst av allt bara vill ligga nedbäddad och se på tv, så är det ganska tufft att också vara mamma. F är också krasslig men inte lika illa som mig. Imorse, när vi hörde lille W jollra vid kvart över sex ungefär, så utbrast F att ”idag, just idag så önskar jag att vi bara kunde ringa in en nanny”. Och ja, det var faktiskt så. Två krassliga föräldrar och en megapigg bebis. Bara att gå upp såklart. Och bara att tänka bort drömmen om att ligga nedbäddad och vila för mig idag, utan inta mammarollen som vanligt och underhålla grinig bebis.

Lille W’s humör har ju blivit fantastiskt mycket bättre sen han blev mjölkfri – det är som dag och natt. Men just nu är det allmänt gnäll mest hela tiden. Jag tror det är krypfrustrationen. Fortfarande kryper han inte. Tio månader gammal imorgon och frustrerad till max. Lägger sig i krypposition ungefär hundra gånger om dagen och landar i ”sälenpositionen” ungefär lika många. Men snart så kommer det, för idag tog han ett krypsteg framåt och sen Sälen. Så det kommer! Jag vill inte stressa på hans krypning, det kommer när det kommer, men jag ser hans enorma frustration. Han vill så gärna.

DSC_0262

I helgen fick jag dock vilat upp mig på spa med min mamma och lillasyster. Trots att jag inte hade någon röst, hade hemskt ont i halsen och en begynnande förkylning (som nu brutit ut till max) så kunde jag njuta. Kanske inte lika mycket av bubbelbad och bastu, men av att bara vara och sitta och läsa en bok. Eller äta i lugn och ro. Hotellfrukost och trerätters middag. Dricka vin och bubbel. Läsa ännu mera bok. Njuta av tystnaden. Och så njöt jag av att åka tåg fram och tillbaka, det var skönt. Jag som alltid åker bil. Jag ska ta med mig spalugnet nu under de närmsta veckorna.

Nu ska jag knapra lite mer alvedon innan lillsmurfen vaknar och det är full rulle igen.

DSC_0249 IMG_20140406_100445  IMG_20140405_144433 IMG_20140407_111710